anettemaria

Ibland behöver jag bara ta mig dit och ANDAS på riktigt (oftast har det på senare tid nästan bara skett i tanken, men förhoppningsvis blir det ändring på det).

När jag var mindre gick jag ofta på åsarna som omger vår by. 

Ner till sjön och satte mig på en sten och "försvann" i ljudet av vattnet som kluckar mot strandkanten.

Harmoni 

Frihet

Ro

Meditativt utan dess like. 

Så häromdagen. Ja det måste ha vart någon dag efter det hemska attentatet på Drottninggatan i Stockholm.

Så tog jag ned Theo ut på en promenad utan mål. 

Vi hamnade vid sjön. (Där man går ner mitt emot biblioteket) .

Så vackert

Så rofyllt 

Och

Så behövligt. 

Jag var tvungen att rensa huvudet på tunga tankar och som så många gånger förr hjälpte vattnet och naturen mig ❤